Hallå där bloggen.

Det var ett tag sen, eller rättare sagt snart tre månader sen. I fall någon undrar så har jag haft bloggsemester, sen har jag blivit datatrött. När det känns jobbigt att öppna datorn då ska man låta bli och det har jag gjort. Men nu är jag här igen.

De senaste tre månaderna har jag levt i ett litet vakum, hela livet har kretsat kring mig själv och min lycka. Och jag har mått jätte bra av det. Jag har krypit in i min lilla vakumpåse och suttit där och bara tittat ut och låtit alla andra springa omkring utanför och irra. Dock har det varit lite vila i mina vakumpåse, jag har jobbat som en galning under sommaren och knappt hunnit andas annat än arbetstimmar. Men det har varit fruktansvärt roligt och vissa gånger fruktansvärt jobbigt och ledsamt. Men jag lär mig hela tiden nya saker om mig själv och min omgiving och det känns som att jag har vuxit . Eller så är det  ett faktum att jag snart fyller 25 år och större delen av mina arbetskamrater är runt 20. Fem år hit eller dit, vi har lika kul för det.

Annars då? Jo mitt i mitt eget vakum har jag mått väldigt bra, jag har sitter fortfarande som ett frågetecken i bland och måste nypa mig i armen. Kan det verkligen kännas så här bra? För det känns precis SÅ bra, jag trivs otroligt bra i mitt nya hem och tiden bara springer i väg.

Jag ska försöka uppdatera lite mer nu, ni får inte tro att mina tillvaro är händelselös den har bara varit fullspäckad och mer lär det bli. Dock ska jag i höst försöka dela med mig av den här i bloggen. Vi får se hur det går. Tills dess vill återigen hylla vakumpåsarna, en otrolig uppfinning. Om man inte vill krypa in i den själv är den ypperlig till annan förvaring.

Jag hyllar den och bar mig åt som en femåring på julafton när jag fick hem mina speciallbeställda påsar från TV-shop. Min sambo kunde inte riktigt förstå hur jag kunde vara så lyrisk över två, för honom helt vanlig påsar. Men när han själv bevittnade det storslagna fenomenet efter att knölat in två duntäcken, ett överkast och fyra kuddar i påsarna. Kunde han inte bli annat än imponerad, det blev en liten lätt dragkamp om vem som skulle få äran att bemästra dammsugaren och suga ur alla luft för att skapa vakum. Dock lätt jag honom sköta dammsugaren, det är ju alltid trevligt att se en kille hålla i en dammsugare, det är ju inget vanligt förekommande fenomen. Och sanningen är att jag själv redan hade testkört påsarna innan han kom hem... hehe

Kram på er tills vi se igen!



Två duntäcken, ett överkast och fyra kuddar. Kan man bli annat än imponerad?