Det flöt ju helt klart på bättre än måndagen. Vädret var på topp, bebis sov länge på förmiddagen och vi höll oss sysselsatta även efter dagis.

God morgon!

Blev promenad hela dagen kändes det som, kanske borde börja med stegräknare? Eller så vill jag inte veta, många km blir det...

Syrran bakade bananchokladbollar när hon var här. Riktigt gott och riktigt bra mellanmål om än lite smuligt.
Det smakar inte som vanliga chokladbollar det måste man ju vara inställd på. Fredrik såg inte så lycklig ut när han tog en till kaffet i soffan här om kvällen. Som sagt jag varnade honom innan...

2 bananer
2 dl havregryn
1 dl kokos
1 msk kaffe

Blanda ihop allt och rulla i lite kokos. Bör ätas kylskåpskalla. Håller några dagar i kylen.

Hur ska man sammanfatta denna måndag då?
Jo tack, jag har bara gråtit två gånger. Måndagar är ju tyvärr lite jobbiga eftersom vi inte har dagis att gå till så storasyster är lite däven och leksugen. Vädret var ju kasst så att gå ut med en bebis till en lekpark som dessutom inte vill åka vagn var ju bara dumt. Natten hade dessutom varit strulig, bebis ville äta tre gånger så sömnkontot för en annan var ju på minus. Min kära syster var kvar till lunch så morgonen gick ändå hyfsat. Men sen kändes det om att allt gick utför i rasande fart.
Bebis vägrade sova, storasyster var arg för att ingen kompis fanns att leka med och jag var bara trött. Kämpade i två timmar med att få bebis att somna, inget funkade. Jag insåg att jag skulle behöva gå en promenad med vagnen i regnet, storasyster var allt annat pigg på att följa med och cykla i regnet. Och jag kan inte lämna henne själv plus att jag kände mig så trött, hade redan gått en lång promenad på morgonen för att bebis skulle sova en stund.
Det hela slutade i alla fall med att jag fick ett högljutt utbrott på storasyster som vägrade lyssna, lite överdrivet utbrott kändes det som i efterhand. Allt rann liksom över så jag packade in båda barnen i bilen och åkte. Drog på högsta volym på stereo, storasyster fick min mobil och sina hörlurar. Sen åkte vi!
Bebis somnade ganska snabbt utan protester. Jag hade också velat sova men idag ville inte bebis samarbeta. Kände mig sämst i världen, tålamodet räckte inte till och när sen mamma ringde för att kolla läget så brast allt och jag tokgrinade en stund. Det kan man väl få göra?
Mest för att jag var så trött och allt kändes allmänt hopplöst. Så jag grät en stund i bilen sen lyckades jag smyga in bebis utan att hon vaknade, så hon sov i babyskyddet i tvättstugan i en timme. Hon var betydligt mindre gnällig när hon hade fått sova.
Humöret nere vid fotknölarna men maten skulle fram på bordet, jag hade en efterlängtad date vid sex-tiden som jag fokuserade på att hinna i tid till. Svärfar med sambo tittade förbi strax innan fem så jag fick bärhjälp och hjälp med att underhålla storasyster.

Stackars farfar, vet inte hur många gånger jag påminner skrutt om att hon ska vara rädd om honom. Men hon lyssnar ju aldrig på vad jag säger...

Fredrik kom hem strax efter och jag fixade mig snabbt med smink, gav upp idén med att fixa håret så det blev keps, idag också...
Fredrik lämnades med båda barnen, skrutt var helt speedad så han var typ slut redan efter tio minuter men jag gav noll medlidande för jag hade en dejt!

Wiiiiiii mot sultans! Beställde min efterlängtade is-latte med vaniljsmak och sen fick jag sitta och prata i lugn och ro innan vi åkte till bion.

Såg filmen Bad Moms, (passande va?) skrattade gott, och det var så befriande att ha lite egen tid. När jag åkte hemåt efteråt så kom jag på mig själv med att sitta och le för att kvällen varit så bra. Så när jag kom hem så kom några tårar i bilen, fast glädjetårar. Så skönt att ladda batterierna, så glad att jag har så många fina människor i mitt liv som finns där när det känns tungt. Och det är egentligen I-lands problem jag vet ju det men vissa dagar känns ju allt så jädra hopplöst och då är det så underbart att göra en verklighetsflykt med en underbar vännina.
Väl hemma så var jag utelåst och väckte såklart bebis med ringklockan men hon somnade snabbt om. Nu jädrar ska jag köra den här veckan, solen ska skina och tålamodet ska räcka. Hoppas hormonerna är med mig!

Sen hoppas jag också på att jag ska slippa följande konsversation med min äldsta dotter, känns riktigt puckat att bli utskälld för att ens pappa inte lyckades ragga upp prinsessan Madeleine...

Hon var seriöst jätte arg! Helt sjukt!

Alltså jag vet inte men jag har varit låg hela helgen. Funderar på om det är nåt med hormonerna, har bestämt mig för att sluta amma eller i alla fall trappa ner. Tanken var att bara amma på kvällarna och nätterna men nu verkar det som allt sinnat. Kanske lika bra, har ju funkat sådär med amningen och nu kan hon ju börja äta gröt och lite puré så hon ska nog klara sig med ersättning.

Vi har tagit det väldigt lugnt i helgen, pysslat hemma. Jag har som sagt mest varit låg, känns mest som jag vill sova hoppas det blir bättre denna vecka. Vi var på kalas på söndagen, kusin Olle fyllde år.

Klart man ska vara utklädd på kalas.

Bebis lyckades somna trots den höga ljudnivån.

Riktigt tråkigt väder idag, se vad jag ska hitta på för att roa mina små.