Herregud vad kaosartat är ju just nu!  Kan inte säga vad exakt det är men det är bara så mycket just nu. Köra hit och dit och flänga och fara, hålla koll på tider, fixa mat, se till att kläder tvättas att väskorna är packade att det finns kepsar, solskyddsfaktor och allt annat. 

Det börjar kännas som att jag är på ett upplopp, att jag snart är nära målet. Och målet är semester! 

(null)
Jag känner mig faktiskt lite som studsmattan på vår tomt, lite kantstött. Fångad av vinden och sen upprest men efter den flygturen krokig och skev. Barnen leker och hoppar ändå och jag håller, står stadigt en stund till i alla fall... 

Ärtan har varit sjuk större delen av veckan, hon har 37.5 varje morgon klockan 7:30 sen går det över framåt lunch. Väldigt frustrerande, igår var jag hemma med henne. Jag hade tid för vaxning på lunchen och det var ju inte så mycket att göra. Hon fick vackert följa med. Paniken uppstod redan i besöksrummet, tidigare läkarbesök och Tbe-vaccin har satt spår i Ärtan så hon hulkade och snyftade oavbrutet och när vi väl skulle baxa in henne och vagnen i det minimala behandlingsrummet steg paniken ytterligare. 
"Inte nu mamma, inte nu!" 
Jag försökte förklara att det var jag som skulle "undersökas" och inte hon. Hon snyftade och jämrade sig men jag hade packat ner lite salta pinnar åt henne så hon lugnade sig efter en stund och satt där och åt för sig själv i vagnen. 
Sen var det high life, stackars människa som vaxade. Ärtan var högt och lågt, sjöng, kastade salta pinnar, vände upp och ner på min handväska. Knaprade på kablar, flyttade på lampor och kröp under benhandlingabänken. 
Jag rekommenderar INTE att ta med en tvååring vid såna här besök... 

Ärtan förundrades över att jag blev "målad" på benen, att det sattes "plåster" och att det sen togs bort snabbt. "Ont mamma, ont plåster" 
Väl hemma så vaxade hon benen på mig med löv när vi satt på trappen?! 
På med lövet på benet, strök över det sen snabbt dra bort det och ropa "aj!" sen skratta hon högt(!). 

(null)

Annats flöt väl dagen på, jag tog några jobbsamtal och gick runt på gräsmattan och pratade. Två meter bakom mig gick ärtan med min privata telefon och pratade högt om ditten och datten. Så gick vi runt i över 20 minuter... måste ju ha sett väldigt suspekt ut! 
(null)
Hon passade också på att ta närmre 400 bilder på gräsmattan... 

(null)
Lite nytta gjorde jag också, sjuåringen hade saltat vattnet för det ska tydligen ge högra utdelning?!
Under hur tandfen gör när det blir kontantlöst samhälle, swisch? 

(null)
Lycka när man tar fram gamla leksaker från storasyrran. Då går det bra att roa sig en stund. 

Åh vad jag längtar till helgen! Ochvilket  väder maj bjuder på helt fantastiskt! 



Kommentera

Publiceras ej