Igår packa vi väskan för övernattning i Örebro. Moster Frida hängde på. 

Klockan ringde vid åtta tiden och jag snozade för många gånger så det blev lite stressigt. Tanken var att möta upp Fredrik på Gelleråsen i Karlskoga och se hans första tävling med nya bilen. 

Vi kom i väg med knapp marginal men hann faktiskt fram och kunde se tidskvalet. Det regnade konstant hela dagen och skutt frös så hennes händer var alldeles röda. "Jag vill ha vantar mamma!" 
Vantar i slutet av maj?! Maj 2015 går till historien som den kallaste och regnigaste vårmånaden någonsin! 
Tur att vi hade tält att stå under och full regnmundering med gummistövlar och allt. Skrutt tog tillflykt i bilen och satt och kollade youtube-klipp på min telefon i över en timme. 

Vid lunchen hittade skrutt en motorcykel i hennes storlek. "Lägg i en tia pappa så den startar!" Tyvärr så hade det behövts 490 tior innan den kunde startas... 


När Fredrik väl skulle köra hade vi läktarplats. Kallt! 

Enda bilden jag hann ta innan mitt mobilbatteri gav upp.

Det var ingen höjdartävling, tydligen hade  träningen innan vi kom gått bra. Då hade han fått hyffsade varvtider men när väl tidskvalet var så uteblev de snabba varvtiderna. Lite lätt frustrerad över resultatet i tidskvalet så återstod väntan innan det var dags för första heatet. 
Tyvärr blev det bara ett halvt varv, bilen small till och sen gick den bara på två av fyra cylindrar. Så det var bara att åka av och rulla in bilen i depån igen. Skrutt var förtvivlad. "Pappa vinner aldrig!" 

Det är inte lätt att ha en extrem hängiven supporten med sig, hon grät och var otröstlig över att pappa inte skulle köra mer. 
Ledsen, besviken, kall och blöt gav vi upp och rullade hemåt. 
Stannade på Marieberg och köpte ett Happy meal och lite jordgubbar så den hängivna supporten skulle bli på bättre humör. 
Fredrik kom hem vid åtta tiden och racingbilen hade fått nya delar och ska nu fungera igen. Så vi håller tummarna för bättre resultat och bättre väder till nästa tävling.